Efter en period som skulle kunna kategoriseras som "pissig" (vilket bland annat har manifesterat sig i de senaste blogginläggen) har jag äntligen anledning till att stuffa runt som en sockerstinn grinch samtidigt som jag beatboxar codan till "Rock Your Body".

 

Det vill säga, som en känsloyttring av glädje.

 

"Varför?", frågar jag mig själv (eftersom ingen annan kommer att ställa den frågan) och svarar mig själv genom att avslöja att det börjar se ljust ut på jobb- och penningfronten för min del. Mer än ljust; strålande! Harrisburgiskt strålande!

 

Idag fick jag nämligen tre stycken telefonsamtal. Tre stycken var antalet telefonsamtal och antalet telefonsamtal var tre. Icke var telefonsamtalen fyra, icke heller var telefonsamtalen två förutom under den tidsrymd som passerade innan dess att de blev tre. Fem var de verkligen inte*! Nu kanske ni tänker att jag måste vara en sorgsen ursäkt till människa som är så pass ensam och oälskad eftersom jag blir så pass uppsluppen över tre telefonsamtal men dessa var tre speciella telefonsamtal. Dessutom är jag helt salig över att vara ensam och oälskad; det är en livsstil som kräver engagemang.

*Tydligen är det inte under min värdighet att referera till Monty Python i den här bloggen ...

 

Det första telefonsamtalet var ifrån Stefans jobb, dit jag har skickat en ansökan, som var intresserade av att träffa mig. De letar efter extra personal under våren, cirka tre pass i veckan, som även kan tänka sig att jobba heltid under sommaren. Ett möte bokades in till på måndag, vilket ger mig en lagom tidsfrist för att plugga på liteom bilar så att jag kan impa under intervjun (det är en biluthyrning).

 

Det andra telefonsamtalet var ifrån Park Inn, ett hotell där jag har sökt jobb som receptionist, som ville ha lite kompletterande uppgifter till min ansökan, vilket låter väldigt lovande i mina öron; hade de inte varit intresserade så hade de ju låtit bli att kontakta mig överhuvudtaget. Efter några snabba frågor över telefon tackade de så mycket och sa att de skulle återkomma vid ett senare tillfälle.

 

Det tredje telefonsamtalet var ifrån min gamla praktik i Väsby (jag gjorde praktik delen av min utbildning på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Väsby förra terminen). Jag hade sagt flera gånger att jag varit väldigt intresserad av att jobba extra där samt att de kan ringa mig när de behöver någon som hoppar in och idag blev dagen som skall hugfästas i eftervärldens minne som "Dagen då min gamla praktik I Väsby ringde och sa att de behöver någon som hoppar in". Jag var där från 14 till 20 idag och imorgon ska jag tillbaka och jobba natt. Jag vet; jobba natt på min födelsedag och allt, men de sa även att jag skulle ta med mig bankuppgifter för att kunna skriva kontrakt, vilket måste betyda att de räknar med att ringa in mig fler gånger vid behov, och DET är en väldigt åtråvärd födelsedagspresent.

 

Jag har även gjort ett viktigt telefonsamtal själv idag, närmare bestämt till CSN. Jag tänkte att jag kanske borde kolla upp ifall jag har rätt till studiestöd den här terminen (eftersom jag bara läser en kurs på 15 poäng), bara som en garanti ifall allt skulle skita sig fullständigt, och tydligen har jag rätt till fullt stöd+lån under hela kursen (10 veckor). Så ÄVEN ifall alla dessa tre telefonsamtal inte leder någonvart så kan jag ändå hålla mig flytande!

 

Senare på onsdagen, efter en natt med värdelös (men välbetald) sömn på boendet, bär det återigen av ner till Göteborg för introduktion till c-uppsatsen. Jag stannar till på lördag och tack vare den här dagen kommer jag dessutom ta mig lite tid till att ha roligt under min visit.

 

1000 anledningar till att älska SL-pendeln, anledning 612: Finska alkisar som osar piss.